När Gazas humanitära system närmar sig fullständig kollaps har Internationella domstolen (ICJ) inlett en veckolång serie av förhandlingar för att granska Israels juridiska ansvar för att underlätta humanitärt bistånd till palestinier i de ockuperade områdena.

Förhandlingarna, som började den 28 april och pågår till den 2 maj, initierades efter en begäran från FN:s generalförsamling 2023. FN bad ICJ om ett rådgivande yttrande om Israels skyldigheter enligt internationell rätt, särskilt efter att Israel hindrat FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA) från att verka på dess territorium.

Domstolsförhandlingarna äger rum mitt i en eskalerande kris i Gaza. Sedan den 2 mars har Israel begränsat införseln av mat, bränsle, medicin och andra nödvändiga förnödenheter. Den 18 mars återupptog Israel militära attacker i området i strid med ett förhandlat eldupphörsavtal, med motiveringen att man vill sätta press på den palestinska gruppen Hamas att frige fler gisslan.

FN:s juridiska representanter var de första att tala inför domstolen under dag 1, följt av uttalanden från Palestina, Egypten och Malaysia.

Vem sa vad?

Palestina

Den palestinska topprepresentanten Ammar Hijazi varnade domarna och sa att "alla FN-stödda bagerier i Gaza har tvingats stänga sina dörrar" och tillade: "Nio av tio palestinier har ingen tillgång till rent dricksvatten. FN:s och andra internationella organisationers lager är tomma. Detta är fakta. Svält är här. Humanitärt bistånd används som ett krigsvapen."

Egypten

Egyptens biträdande utrikesminister Hatem Kamaleldin Abdelkader betonade att Israel är bundet av internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter under hela ockupationens varaktighet.

Malaysia

Den malaysiska representanten Azalina Othman Said sa till domstolen: "Under de senaste veckorna har vi bevittnat inte bara ett förnyat krig mot den palestinska befolkningen... utan också uttalanden från högt uppsatta israeliska tjänstemän som inte lämnar något tvivel om att Israels avsikt är att förneka det palestinska folkets rätt till självbestämmande, vilket leder till deras slutliga fördrivning och eliminering."

Under dag 2 tog talare från Bolivia till Colombia ordet och levererade skarpa bedömningar av Israels agerande.

Bolivia

Bolivias representant Roberto Calzadilla Sarmiento beskrev situationen som "en humanitär katastrof... präglad av förödande förlust av liv, omfattande förstörelse och systematisk blockering av livsnödvändigt bistånd som desperat behövs som en direkt konsekvens av Israels koloniala och folkmordsinriktade handlingar."

Brasilien

Brasiliens Marcelo Viegas sa att domstolens rådgivande yttrande är "akut nödvändigt eftersom den humanitära situationen i Gaza fortsätter att försämras."

Chile

Chiles Claudio Troncoso Repetto betonade vikten av domstolens roll i att upprätthålla internationell rätt.

Spanien

Spanien meddelade ICJ att det att hindra FN-organ från att verka i de ockuperade områdena bryter mot både internationell rätt och palestiniernas rätt till självbestämmande.

Sydafrika

Sydafrikas Jaymion Hendricks anklagade Israel för att "använda svält som ett vapen" mot palestinierna.

Algeriet

Algeriet uppmanade domstolen att förklara Israel "i brott mot sina juridiska skyldigheter" både som FN-medlem och som ockupationsmakt.

Saudiarabien

Saudiarabiens Mohammed Saud Alnasser hänvisade till ett domstolsbeslut från mars 2024 som krävde "obehindrat tillhandahållande" av bistånd till Gaza. "Tyvärr, men förutsägbart," sa han, "valde Israel att ignorera domstolens beslut, vilket visar att de anser sig stå över lagen."

Belgien

Belgiens professor Vaios Koutroulis uttryckte oro över risken för svält, undernäring och ojämlik tillgång till vatten och varnade för att "Israels militära och säkerhetsintressen måste utövas i enlighet med internationell rätt och inte trots internationell rätt."

Colombia

Colombias Mauricio Jaramillo Jassir avslutade med att säga att Israel bryter mot sina skyldigheter genom att "hindra tillhandahållandet av grundläggande tjänster och humanitärt bistånd till den palestinska befolkningen."

Idag hör domstolen uttalanden från Turkiet, Pakistan, Panama, Polen, Qatar, Storbritannien, USA, Ryssland, Frankrike, Ungern och Indonesien.